Jag snor dagens inledning av Nina: Vi förtjänar inte deras kärlek alla dagar men vi får den! Ungefär så kan jag sammanfatta Me-Khano. Jag förtjänar inte alltid hans kärlek men jag får den alltid & utan förbehåll!! Den kommentaren har jag nämlligen på film från beskrivaren (ja- minus delen med att jag inte förtjänar den alltså ).

Khans MH bjöd inte på några större överraskningar förutom att han knappt märkte vare sig overallen eller skramlet (jag trodde han skulle ta till flykt & ha svårt att avreagera  ). Han märkte båda sakerna men brydde sig inte alls. Är man uppvuxen i city så är man liksom....    Spökena var däremot jobbiga men det löste Khan själv med snoken. Kul att se med tanke på hur han var som valp: löste inget själv & stängde av totalt!   . Har fortfarande trapp-terapin i färskt minne: total shout-down indeed. Jag har ju försökt vara noga med det här med att Khan själv har fått lösa det när han blivit skrämd, & han fixar det jättefint . Sen gillar han ju inte den sociala biten & det är ju ingen nyhet. Inget jag lägger någon egentlig vikt vid eftersom han aldrig agerar utan hellre undviker (även när han blir provocerad).   

 Extra kul tycker jag att beskrivningen stämmer så bra in på min & träningsgruppens beskrivning. Han vill så gärna, men ibland blir det lite för bra och sen har han svårt med det sociala. Superbra kamp & löser alla svårigheter själv. Nyfikenheten är det inte heller ngt fel på. Koncentration & passivitet är inte hans bästa gren (boooring) & där var tipset att lägga honom ner, vilket jag ju redan gör.   

Det jag tar med mig att är belöna när Khan tar kontakt. Lugnt & balanserat. Något jag inte alls funderat på förrän beskrivaren sa det under testet.

Vi har övat vidare på stadga i sitt & ligg, där jag tycker att Khan sänker sin intensitet för varje gång. Har inte haft ett enda pip eller skäll sammanbrott!!!   Han kommer allt mer smygande liksom, om han gör fel. Min teori om klicker visade sig dessutom vara helt fel (: den drar alltså inte upp honom). Idag hade jag klickern under hela tiden, utan att det ändrade hans grundläge. Det handlar helt enkelt om att samla ihop honom direkt.   

Har kört korta pass (räknar till 10) i både sitt & ligg som har funkat väldigt bra. Sista passet la Khan dessutom hackan i backen helt frivilligt trots 2 hundar som gick några meter ifrån. Nu gäller det att öka 1) tiden och 2) avståndet (som är Khans värsta fiende). Min plan är att varva: öka avstånd, minskad tid / öka tid, minskat avstånd. Avstånd= matte försvinner = bäst jag följer med & det snabbt.    Ökad tid = vad gör jag här, kommer inte ihåg.   Vill ha bort de här misslyckade försöken så jag backar bandet lite & så ändrar jag tid & avstånd mellan varje gång. Min tanke är att om jag kan få bort ping-pong effekten där vi gör om både 1,2 och ibland 3 gånger så går det "fort" sen att öka både tid och avstånd.  Nu ska jag bara övertala popcornet om det briljanta i den planen oxå.  

Tillägg: Körde ett pass "ligg kvar där du blir lagd" på rundan. Började nära, gick tillbaka & belönade för att sedan traska längre ut. Vet inte hur långt, men jag behöver ju inte komma så långt ifrån för att Khan ska vilja följa efter. Det blev riktigt riktigt bra tycker jag!! Några gånger i början reste han sig när jag var "långt" ifrån, men sen låg han en bra stund trots att jag som sagt var en bit bort.  Körde några vändor framförgående som också blev bra. Ok, han ligger kanske på lite väl mycket, MEN han går ut snabbt och mestadels rakt. Idag stannade han dessutom hyfsat rakt & kunde fortsätta gå framåt igen.     

Körde lite fritt följ som var grymt snyggt. Nästa pass blir fokus på position. Jag vill ha honom lite mer exakt med tass-placeringen.   Han behöver ju definitivt inte gå för 8:or-10:or i appellen men eftersom vi inte har platsen kan vi ju fortsätta greja lite.