De senaste dagarna har jag uteslutande suttit vid datorn och jobbat på examinationsuppgiften i handledarutbildningen. Igår sågs jag & den jag skriver med inne på skolan för att skriva ihop allt. Det hela ska vara ett "paper" på 6 sidor och det är ju rätt nimnt om man betänker att det inte var så länge sedan vi skrev våra C-uppsatser   . Det enda kruxet var egentligen att skära rejält i texten eftersom det är vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling och kurslitteratur som ska vara med i referenslistan. Nu är iallafall allt klart & vi har 2 veckors marginal innan det måste skickas in. 

I tisdags var tanken att åka iväg till skogen för lite spår- och uppletande träning efter föreläsningarna var slut. Satte mig i bilen och när jag skulle köra ut från parkeringen reagerade bilen inte riktigt som jag hade tänkt. Det visade sig att det var punka på ett av däcken och det var bara att stanna hemma. Däckverkstaden kom ut i onsdagsmorse & medan jag gick morgonrundan med Khan fixade de ventilen i däcket. Wihoo säger jag för att inte behöva köpa ett nytt däck, det var ju liksom ett relativt nytt däck redan liksom   .

Khan har iallafall fått öva lite på våra promenader. Kommer inte riktigt ihåg vilken dag vi övade på vad denna veckan men ändå. Platsliggning tycker jag går bra, så där fortsätter jag bara dona. Ingångarna tycker jag har blivit lite slarviga så dom har vi såklart övat på. Håll FAST, alltså inte tugga på apporten i ingångarna. Där har jag grejat med apporten hemma & pinnar utomhus. Framförgående eller egentligen bara utgången som kan vara lite väl livad och det blev också riktigt bra tycker jag. Jag varvar med att klicka (& kasta godis över huvudet, framåt) för fina utgångar med att låta honom gå sträckor, stanna och gå igen. 

Bild från i somras... 

Idag var tanken att jag först skulle vara på möte 8:30-12:00 och sedan jobba ett kvällspass 13:00-21:30. Nu valde jag att hoppa över mötet eftersom min förkylning (eller eg halsont) inte kändes så roligt alls igår kväll och sedan imorse när jag vaknade. Orkade helt enkelt bara inte med att sitta på jobb i 13 timmar dunderförkyld. Khan fick iallafall åka med mamma & Petra imorse så att jag kan ta det lite lugnt nu på förmiddagen. Hade tänkt passa på att titta på en film, det hinner jag liksom inte annars, men viaplays server verkar ligga nere...   Inte precis bra reklam för dom nu när de har 1 gratis prova på månad. 

Hade skrivit ett långt inlägg & så publicerar bloggplatsen ett tomt inlägg.

Putsväck! 

Orkar inte skriva om allt, så det får bli en kortare version istället. 

Idag var det alltså dags för min & Khans tävlingsdebut. Vi smygpremiärade lite sådär på klubbmästarskapet - en lagtävling för alla medlemmar som ingår i en träningsgrupp. Khan stod för spårningen i Team Lagand(r)an, Yalla för uppletandet & Ajje-Bajje för lydnaden- alla hundar inkl bihang of course   . Petra följde med som limo-driver & Cina, som egentligen tänkt sig sovmorgon, kom ut till skogen tidigt för att hålla handen/ ge en spark i baken- tolkningen på det är fritt för läsaren. TACK   !

Vi fick spår nr 6 som låg närmst Hus P. Tog ut Khan en liten stund innan & lät honom gå ner sig (funkade finfint att göra innan vi kom till spåret oxå- I L.O.V.E it när planer funkar  ) Vi kom iväg jättefint (DJUNGELVRÅÅÅL please!!   ) på vårt spår & Khan hittade alla pinnar utom 1, vilket gav betyg 9. Han spårade verkligen jättefint heela vägen i en rätt brötig ruta & höll ett fint tempo. Spåret gick som ett M, alltså enbart spetsvinklar med små apporter från transferprint och en skogspinne som slut. Framförallt är jag superglad över att jag kunde läsa Khan i spåret & våga lita på att han var rätt när han tuffade iväg / vänta ut honom medan han jobbade ut ett tapp i vinkel. F.O.K.U.S punkt COM hos Kamikazen plus bihang! 

Det var rätt roligt att tävla & jag är som sagt jättenöjd med att jag kunde hålla mig lugn & fokuserad, istället för att börja med en massa konstiga stressticks  . 

Supporterklubben var såklart på plats & gav stående ovationer   ! Ni ser ju att hon tar i så att öronen flyger...

Både jag & Khan fick en present av mamma som var tvungen att jobba   . 

Efter idag är jag ännu mer taggad till vårt vinterprojektet: platsliggningsträning (& få stopp på Khans bryt) så att vi kan komma ut på tävlingsbanorna i vår. Min plan är att starta appellen & Lkl 1 med målen: uppflyttad & LP1 . Jag behöver liksom ha något att sikta på, brukar dåligt allvar när det är lite sådär flummigt. Jag pluggar alltid som bäst inför tentor veckan innan & skriver ALLA inlämningsuppgifter med kniven på strupen - det är gott om tid is my middle name   . Alltså har jag skrivit in tävlingar i kalendern för att bli lite påmind, läs: stressad. 

Khan i samma ruta när han var runt året tror jag. 

Det krävs en by- eller världens bästa onsdagsgrupp- för att få ordning på en kamikaze & (kanske framförallt) hans matte   - ungefär skulle man snabbt kunna sammanfatta träningshelgen med GB. 

Dag 1 (alltså lördag )

Där var Khan första hund ut & satte - såklart- ribban direkt   . Tanken var att vi skulle kika på det här med stadga eller på ren skånska bli kvauur där jag lämnade dig. Det började hyfsat ok tycker jag men urartade riktigt rejält . Jag skulle ju kunna skriva något filosofiskt här, men sanningen är den att jag faktiskt gav upp där en stund. Jag har verkligen kämpat med det här & försökt få kontroll på Khan i dessa situationerna. Det är inte kul att träna hund med ont i magen varje gång för att jag inte vet om det kraschar totalt. Jag kan absolut stå ut med att dona & greja i moment för att försöka hitta lösningar (jag tycker t om sånt är skojigt), men det är inte det som är vårt problem. Tyvärr. Nu avslutade vi träningen, med lina på Khan & Jonas som linhållare & ska jag vara rättvis gjorde Khan så gott han kunde för att göra rätt   . Vi gjorde om samma grej på eftermiddagen med en betydligt lugnare Khan i linan & där jag faktiskt kunde känna att vi var med på banan igen. Nu är planen att avdramatisera ligg kvar & sitt kvar med hjälp av klickern. Klick godis- klick godis medan jag stod bredvid, var på väg ifrån, på avstånd, när jag anslöt och så vidare. Rockar han sedan loss kan jag förhoppningsvis gå undan & köra sitt/ligg övningar för att bryta honom.   

Dag 2 - söndag

(Jodå- jag hade lite ont i magen för att lördagens kraftmätning kanske skulle vara som bortblåst   )

Vi fortsatte där vi slutade på lördagen. Skillnaden var att Khan inte hade den där jagade blicken eller hässjande andningen som stressar mig till max.  Vi fick till ett jättefint första pass och sen var planen att lägga plats tillsammans med Dakky i vända 2. Startade precis som tidigare med sitt + klick och godis. Ligg - klick + godis och allt var hur coolt som helst tills jag skulle ta av linan. I samma sekund som karbinhaken släppte åkte mina axlar upp till över öronen (JAG VEEET) & krisen var ett faktum. Jag kan säga att det tog ALL min envishet att hålla mig lugn & jag är så grymt impad över att Khan samlade ihop sig så fort som han gjorde    OCH att vi kunde genomför en i mina mått hyfsat rejäl platsliggning direkt. Avslutningen blev ju tyvärr inte bra eftersom vi pressade honom för långt MEN skillnaden var att jag med fin coaching för GB kunde avvärja vad som i vanliga fall hade inneburit ett rockparty. Det i sig var en stor vinst iallafall för mig   !!   

Vårt 3:e pass printar jag ner i kalendern för det var bara SÅ bra! Det kändes lugnt och sansat hela vägen och jag kunde korrigera misstag utan att det ledde till total hårdsmälta. 

Tusen tack GB & hela gruppen som verkligen tog sig tid och engagerade sig för att få till en lösning     !!!   

Note to self: jag måste låta Khan ha paus när jag pausat honom, inte vara där och dona! Å jag måste hålla ordning på mig själv! 

-

Nu har jag en plan (bara en sån sak) för hur jag ska jobba vidare och den kommer jag följa stenhårt, jag kommer inte "testa" en massa olika grejer.  

Idag blir det vilodag för oss båda och ikväll kommer Lily the beagle hit på passning resten av veckan. Så det blir 3 långrundor idag, eftersom jag ska rasta Diva i eftermiddag, så jag skippar med gott samvete gymmet idag också. 

Måndag, igen, och jag sitter i soffan och försöker vakna med en kopp kaffe. Helgen har varit rätt så hundig och det har inte blivit någon sovmorgon alls. I lördags var det dags för Divas MH, som tog bra mycket längre tid än vad jag hade tänkt   . Hur som helst rullade vi ner mot klubben sen, och det var väl inte mitt smartaste drag att ta ut Khan som suttit i bilen i flera timmar och bara fått 2 korta rundor för att börja träna lydnad. Han gjorde allt förutom det han skulle och det tog en stund kan jag säga att samla ihop honom tillräckligt för att kunna träna lite.

-

Igår körde jag ut mamma & Petra till jobb innan vi rullade mot skogen för lite spårträning. Passade på att gå en långrunda när vi kom fram. Cina trampade ett appellspår till Diva och ett specialspår till Khan för att öva direktpåsläpp utom Kamikaze motorn in high drive, medan jag trampade ett klurspår till Yalla. Diva var först ut och det gick riktigt bra tycker jag. Ett stopp efter första vinkeln som hon tog kanon, men hon hittade fint tillbaka till spåret och tog sig i mål. Till Khans spår provade jag ett tips från RöeEva, att helt enkelt passera spårstarten tills Khan var nere på en lite mer fokuserad nivå. Tror minst att jag passerade en sisådär 20-30 gånger innan jag släppte på och det blev en enorm skillnad. Hade lagt miniapporterna som ska användas på TK-tävlingen och första pinnen var lite konstig tyckte Khan, men resterade plockade han hem som en dans. Hans spårade jättefint och resterande 2 spårsläpp var riktigt fokuserade och i lite behagligare galopptempo  . Uppletandet sen... gick också riktigt bra. Raka fina skick där han gick ut på djupet direkt. Första föremålet släppte han på vägen in & när han var på väg ut igen fick han vind på nästa MEN valde själv att hämta in föremål nr 1   (jodå jag hade redan laddat just in case) . Avlämningarna tycker jag också var helt ok, han har en hyfsat bromssträcka bakom mig, MEN han vänder upp och lämnar av fint i utgångsposition så det tänker jag inte tjafsa med alls. Att Ulla som löper gått som första hund var inget bekymmer för någon av gossarna.   

TIll helgen är det träningshelg med GB så det för bli några vilodagar nu för Khan. Jag tänkte vi skulle träna på onsdag och eventuellt får han ett spår med apporterna i veckan men sen får han helt enkelt nöja sig med att gå på svenssonrundor. Kliar lite i mina fingrar att inte greja på rundorna men men... jag får väl gå extra mycket till gymmet om förkylningen kan släppa taget någon gång. 

Jag kan ju säga såhär... att det var en jäkla tur att jag jobbar kväll idag och inte morgon. Kände mig ovanlig seg igår - somnade en stund när jag kom hem istället för att gå på långrunda som planerat. När jag vaknade kl 5 imorse visade det sig att jag somnat i soffan & att halsen inte känns helt ok, näsan börjar bli täppt  . 

Onsdagsparty var det igår. Jag kom hem i lagom tid efter en helt ok dag på jobbet. Tanken var att jag skulle springa ner till Inger för att se om jag kan ha hennes Haglöfs kängor som är för små för henne. Mina har ju lidit förslitningsdöden och hela sulen har lossnat framtill. Efter att ha fixat en kopp kaffe tänke jag pausa en stund på sofflocket vilket slutade med att jag somnade och vaknade av att Petra sms:ade att hon körde hemifrån   . Fick lite lätt panik, men lyckades iallafall få fram Khans täcke att ha i bilen efter träningen, skära upp lite korv, byta om till hundträningsvänliga kläder och komma ner till porten på hyfsat kort tid.  

Efter att ha agerat statist till framförgående träning X flera (GUD så fint alla hundarna gör det momentet- som jag knappt fattar själv   ) fick Khan komma ut och lufta sig lite. Gosia hade grejat med sändande till konen och rutan med Ajje-Bajje och då passade jag på att äva rutan inkl band. Värmde med fritt följ där jag hade kongen i handen & det funkade superfint   . Jag blir lite förvånad ibland över den hunden. Han behöver liksom tänka på saker och ting. Rutan har vi t ex tränat en gång i 5 minuter, men det kom han ihåg. Rutan alltså... är jag verkligen supernöjd med. Är fortfarande helt chockad över att det går att skicka Khan till rutan (med Kong utplacerad) och stanna honom i rutan. Gosia var lite imponerad -och då är jag nöjd- över hur snabbt han stannar & att han redan har en fin förväntan mot rutan efter bara 1 pass. Jag visste att det skulle finnas någon nytta med Kamikazegenen ändå  . Sista gångerna fick han springa utan synretning vilket han klarade galant. Ena gången stannade han preciiis utanför, men flyttade in själv utan hjälp och som belöning fick han bus med mig i rutan   .  

-

Hemma tränade vi på skiftningarna i fjärren. Körde blandat kompot av sitt.ligg.stå Har märkt av en tendens på senaste tiden att Khan gärna flytar framåt vid stå-skiftet framförallt när jag ökar avståndet. I vanliga fall har Khan en fin teknik där han låser bakbenen, vilket jag tycker är rätt snyggt. Har inte tränat detta på länge så nu är det lite fokus på det och att jag står längre bort.

-

Idag ska jag springa ner till Inger & prova hennes kängor och Nattas stövlar. Det hade ju varit bra att ha kängor till spårträningen i helgen om vädret tänker fortsätta såhär. 

Nu verkar jag äntligen ha löst bekymret med bloggplatsens app, det har nämligen inte gått att ladda upp några bilder alls den senaste veckan. Jag gillar ju bloggar med mycket bilder och videos (något jag inte alls är bra på förresten). Alltså får det bli en sammanfattning med hjälp av bilder tagna med min Iphone. 

Det fina höstvädret är ett minne blott, men medans det varade passade vi på att vara i parken så mycket vi bara hann. Khan fick ta med sig sin kong som han sen fick springa omkring med, få kastat till sig, för att tillslut tvingas posera med ;-). 

Egentligen fattar jag inte varför jag köper leksaker till den där hunden, de senaste veckorna har han nämligen plockat upp löv på kvällspromenaderna som han vill att jag ska kasta till honom. Pinnar är ju inte lika nytänkande men fungar perfekt som belöning i träningen. 

Har lagt ner lite krut på att öva störning med pinnar, bollar eller löv -you name it. Khan verkar tycka det är rätt kul nu när han fattar vad jag menar (istället för att bli stressad som innan) & anstränger sig lite extra för att få sitt "Ja" eller "Varsågod". Såklart är det ju inte så smärtfritt som det låter och mellan varven väljer han friskt vad han tror att jag menade, eller vad han ville att jag skulle mena. 

Vardagsträning av stadga i ligg & sitt fortsätter. Här fick Khan öva medan jag packade ur, stängde och låste bilen. 

Maten är för övrigt ny. Den mat Khan brukar äta var nämligen slut och eftersom Khan har plåtmage & jag inte tror att det finns ett universalfoder fick ett annat följa med hem. Nej- jag kör inte land och rike runt med tanke på att Khan inte har några problem. Mitt enda krav var att det skulle vara ett energifoder med tanke på att Khan väldigt snabbt tappar vikt annars.  

I fredags gick jag på ytterliggare en jobbhelg (börjar faktiskt bli rätt drygt). När mamma frågade om jag ville sova över, eftersom jag jobbade kväll och sen morgon, kände jag bara att nä jag orkar inte springa fram och tillbaka som en transportsträcka och så var det ett tag sedan vi sågs   . Alltså fick Khan bära med sig sin egen packning, det viktigaste av allt enligt honom MATEN. Tyvärr lyckades han fastna på en spik som stack ut från byggarbetsplatsen vid mobilen så att hans nya klövjeväska, som han aldrig använt, revs sönder rejält. Jättetråkigt såklart, men inte mycket att göra åt. Ska se om jag kan hitta någon sömmerska som kanske kan laga den.  Tur på ett vis att väskan var emellan, annars hade spiken dragit längs med hans bål. 

Igår trodde jag att jag var ledig efter helgen ( var bara ledig torsdag förra veckan), men blev påmind av mamma att jag hade föreläsningar 9-16. Idag skulle jag egentligen ha pluggat, har studiedag i schemat, men efter att ha läst mammas inlägg på facebook kände jag bara att NÄ. Istället packade jag in mig & Khan i bilen, men glömde kaffetermosen och bullen på köksbänken, och åkte till stranden. Khan fick springa runt som han ville, vilket innebar intervaller i sanden alternativt det iskalla vattnet. Han håller ju värmen upp hela tiden vi är ute och sen hade jag tagit med hans täcke för bilresan hem, alltså fick han bada utan att jag la mig i. 

Det blev en skön eftermiddag ända tills vi fick möte av 2 labradorer och en liten hund på stranden utan ägare. Efter ca 5 minuter dök två ägare upp bakom sanddynorna. Jag kan bara inte förstå att man släpper ner sina hundar så oavsett hur snälla DEM är! Hur som helst lyssnade Khan fint på min inkallning och satt fint vid min sida. Den yngre av labrador hanarna hade däremot fått syn på oss och kom smygande med full ragg och stel hukande kroppshållning. Mattes inkallning hörde han nog inte alls. Jag säger inget om det. Det har nog hänt alla att hunden ignorerat en inkallning, MEN att man inte agerar framförallt när man ser att ens hund inte direkt tänker leka (och det gör det inte ok by the way). Istället fortsatte ägaren ropa lite halvhjärtat och promenerar långsamt mot oss. Oftast brukar jag faktiskt inte säga något i dessa läge (Khan gör inget vilket såklart gör mig lugnare) & den diskussionen brukar vara rätt lönlös. Men igår lackade jag faktiskt ur-rejält!! Chasade bort hunden & kommenderade upp Khan i skall samtidigt som jag helt enkelt släppte kopplet. Helt plötsligt blev det fart på den annars rätt sävliga ägaren som både började jogga, med den numera kopplade gammelhunden, ropandes rätt hysteriskt. Jo, lite trött är jag på att ägare av små eller "snälla" raser har helt andra regler än oss som är ägare till stora och "farliga" hundar. Framförallt eftersom det aldrig är min hund som gör utfall. Att vi däremot möter minst 5 hundar (alltid små eller av "snäll" ras) på varje promenad som gör utfall mot oss är tydligen helt ok. 

Medan ägarna traskade iväg med sina 3 ouppfostrade hundar funderade jag lite över när vi blev attackerade av en pitbull i somras vars husse var full och påtänd. Vid det tillfället stannade hussen upp & bad om ursäkt, flera gånger. När samma sak händer med vanliga medelsvensson är det nästan ingen som ber om ursäkt för det som hänt. Jag undrar varför? 

Igår gjorde jag & Kamikazen en pop-up på onsdagsträningen nere på klubben. Jag hade väl egentligen inte sådär jättehögt ställda tankar kring det med tanke på att det var veckor, månader (?) sedan vi var där sist   . Läge för väldigt mycket stuns i tassarna m a o. Därför blev jag väldigt förvånad när Khan kom ut ur bilen hyfsat städat & dessutom skötte sig utan att orsaka några nervsammanbrott hos mig. Började med linförighet / fritt följ där jag passade på att få störning: det viftades med bollar, pankades i hopphindret & Boxer-Nina hade handen i godisfikan. Under tiden gick jag ett rätt rejält pass med massa tempoväxlingar & svängar. Några blicksläpp (där det räckte med att påminna) blev det men däremot lyckades publiken inte störa honom ur position. Fast jag fick faktiskt fram en liiite svajigare position och lite mer blicksläpp när jag tvingades titta rakt fram. Så blir det ju tyvärr när man donar mycket själv utan extra ögon  . Passade även på att slänga in ett läggande under gång där jag fortsatt fram mot hindret och gick under armen på Lotta som stod & vevade med bollen  - piece of cake sa Kamikazen (däremot måste jag bli mer noga med att ge belöningen lägre & närmre   ).  Gick vidare till apportering där jag har kört mycket enskilda delar inomhus & nu ville ha ögon eftersom jag börjar inse att Khan "tjuvar" när jag lyfter på huvudet - det är rätt genomgående i alla moment  & som sagt nackdelen med att greja mycket själv. Mycket riktigt blev det tjuvning direkt på kastet de 2 första gångerna eftersom jag hade blicket framåt & inte på Khan. De fick han såklart inte hämta & istället fick han lite toleransträning *mohahaha*  . Istället för "apport": kommenderades vi runt i fritt följ med frammarsch mot apporten innan jag skickade, fick Khan sitta kvar medan jag kastade runt apporten & istället för att jag tog apporten på TL "ta föremål" så gick vi lite fot. Det blev riktigt riktigt bra & jag får nog helt enkelt inse att Khans största fördel även är hans nackdel...typ. Sjukt snabblärd hund = det går inte att köra hjulspår ens ett enda träningspass, utan det gäller att greja runt så att Khan lyssnar och inte riktigt vet vad som är steg 2 eller 10 för den delen. Superkul - såklart - men ack så frustrerande om jag inte riktigt är med på banan.  

Hann även med en shoppingtur på Emporia igår & jag måste säga att det utan besvär kan bli mitt nya mecka. Jag älskar verkligen att gå omkring i affären & hade jag varit rikare hade jag kommit hem med bra mycket mer än 1 tröja & en grymt fin kjol. 

I övrigt går det inte att lägga upp några bilder i bloggen. Sjukt irriterande och jag mailade supporten redan igår kväll, men har inte fått svar än. Får se om de lyckas lösa det under dagen så jag kan lägga in en massa bilder från sista tiden.